En uppdatering vore nog på sin plats

Sen sist jag skrev har vi hunnit döpa Josefine, jag har varit bakis och magsjuk och hunnit varit inne i Östersund med Josefine på barn. Men vi börjar väll ifrån början. Lördagen den 30:e januari var det dags för Jossan att få höra i faderns och sonen och den heliga anders namn i kyrkan samt få en skvätt vatten på huvudet. Vi skulle döpa henne klockan tre i kyrkan så vi gick väll dit runt kvart i tre. Vi har väll ungefär 10 meter till kyrkparkeringen så det är ju inte överdrivet långt direkt. Sylvia och Morgan blev faddrar till våran tös den dagen och vi hade endast bjudit in dom närmaste i våran släkt och familj vilket i och för sig resulterade i rätt många personer. Men det var en super trevlig dag på alla sätt och vis och jag är jätte glad att så många kom och ville vara med. Sedan på kvällen var det bestämt att vi skulle ha tjej fest hos Malin. Det var super kul och jag blev för överförfriskad kan man ju lugnt säga men det kanske blir så när man inte är ute så ofta. Dagen efter så var min make världens bästa och fixade så att barnen fick frukost och lunch och såg till att dom hade på sig rena kläder m.m. vilket jag är väldigt tacksam över. För själv så låg jag mer eller mindre och bad om att få själv dö där ett tag för helsefyr vad bakis jag var, bara jag tänkte på vad jag hade druckit under lördags kvällen så var jag tvungen att uppsöka toan för att ropa på ulrik i porslins guden. Nä jag lovade mig dyrt och heligt att det dröjer länge till nästa gång jag tar en sådan här brak fylla. Sen kom måndagen och jag var fortfarande bakis. Trodde jag iallafall. Men då visade det sig att jag har givetvis åkt på en hejdundrande magsjuka till på köpet. Heja vad kul det blev. Och kvällen/natten mot onsdagen skrek Josefine i ren och skär smärt panik tror jag för det var ett skrik och gråt jag aldrig hade hört förut och vid åtta på morgonen ringde jag till sjukvårdsrådgivningen för då hade hon skrikit av och till i nära 12 timmar och jag hade inte listat ut vad felet var. Så vi fick komma upp på HC här i Strömsund där man skickade oss vidare till barn i Östersund. Och gissa vem som var världens gladaste bebis när vi kom in...Jo givetvis Josefine. Men vi blev inlagd ändå på barn för hon såg anskrämlig ut i eksemen också ville dom hålla koll på hennes mage utifall det kunde vara tarmvred. Och vi fick super bra hjälp av en eksem sjuksköterska som heter Anna. Hon hjälpte oss med rätt kortison och mjukgörande och Jossan har blivit mycket mycket bättre sen dess. Tack för det=)Vid sex på kvällen kom avdelnings läkaren in och vi fick bege oss till patient hotellet istället för Jossan var ändå så pigg så vi fick bo där på natten istället men det gjorde inte mig så mycket. Dan efter gick vi tillbaks till barnmottagning och fick träffa läkaren som skickade hem oss tack och lov och det var super skönt vill jag lova. Det verkar som att magen är okej på henne iallafall. Vi var in på återbesök igår och dom tyckte som jag att hon såg mycket bättre ut nu så nu håller jag tummarna att det håller i sig. Nä nu ska jag stryka lite tvätt.

Ha det gott=)